streetlight

... så verkar det som att den inte kommer att påverka WSG (HCE) och om vi inte bjuder in poliser till våra lektioner om demokrati och samhällsansvar (de är roligare än vad de låter!) så ska det nog inte vara ett problem.

Idag har vi varit på julfest igen.
Denna gång var det WSG's årliga jullunch för "street people".
Cirka tusen gäster, allt från små barn till gamla alla med det gemensamma att de bor på gatan, var det som kom för att äta lunch och fira jul. Som vanligt var det ett program innan själva lunchen där bland annat en grupp från Rest Center spelade upp ett drama samt att det var mycket sång.
Så här såg det ut:



                    

             

Alla människor i oranga tröjor är "arbetare" och alla i röda tröjor är våra elever på Rest Center.

Imorgon åker vi till ett ställe tio mil utanför Addis och stannar där fram till lördag. Det är WSGs årliga 'utflykt' som mest handlar om planering, föreläsningar men också lite tid för vila och skojigheter.

WSG arbetar med många olika saker men vi är ganska insnöade och har fullt upp med Rest Center och gatan så vi hinner sällan kolla in vad alla andra gör.
I eftermiddag tog vi däremot tid och åkte och kollade på en annan del av arbetet; community health som det kallas.
Det är bland annat vår forna alpha-översättare Jera som arbetar med det och det var också hon som var vår personliga guide.

Projektet vänder sig till människorna i en av Addis Abebas fattigaste stadsdelar och syftar till att undervisa om HIV, familjeplanering och skadliga traditionella beteenden såsom kvinnlig könsstympning. De arbetar också med de som är HIV-positiva, med att hjälpa dem att förbättra sin livssituation på olika sätt.

Det finns mycket att berätta om det och minst sagt så blev vi imponerade av det jobb som görs.
 
De som är med på tre-dagars undervisningen får  stöd och uppmuntran till att gå och HIV-testa sig. Allt för ofta kommer de tillbaka med ett positivt resultat. I snitt är 60-70% av alla som testar sig positiva.

Så det finns mycket jobb att göra men de märker resultat.
Det blir lättare för de HIV-positiva när fler och fler får undervisning. Förr var det mycket svårt för dem då många hade missuppfattningar om hur smittan sprids och de blev ofta helt utstötta ur samhället.

Kvinnan är förstås helt underordnad mannen och har inte mycket att säga till om. Många har flera fruar och säger hustrun ifrån så blir hon misshandlad eller utkastad ur hemmet.
Så de bjuder in och informerar både männen och kvinnorna om det här, erbjuder hjälp med HIV-test, preventivmedel och ofta kommer grannar till riktigt sjuka och ber om hjälp så de får göra många hembesök.

Det förebyggandet arbetet, särskilt famlijeplanering, är det absolut viktigaste arbetet när det gäller att få bukt med gatubarns-problematiken. Om alla famlijer skaffade två barn istället för sju-åtta stycken så skulle vi vara arbetslösa som tjugo år.

Det positiva är att regeringen faktiskt subventionerar bromsmediciner till HIV-positiva och också att det är gratis att testa sig på de statliga vårdcentralerna.

Och nu har vi massor av idéer hur man kan jobba med det här på Rest Center.

Det dröjde till efter lunch innan Gizachew ringde och då hade vi ärligt talat gett upp om att det skulle bli något kontrakt.
Tji fick vi iallafall, för efter två timmars förhandlande så är nu kontraktet påskrivet och klart.
Det blir ett nytt Rest Center och precis lagom till vi kommer tillbaka från Kenya.

Fantastisch, eller "yamral" som man säger här.

Vi har just varit om på "officet", som vi mesta tiden kallar WSGs huvudkontor. Träffat Gizachew och gått igenom lite grejer som vanligt. Just efter vi varit där så skulle hyresvärden för det troliga nya Rest Center komma dit och om allt går som det ska så borde de skriva kontrakt just nu.
G ska ringa så fort mötet är slut så nu sitter vi och håller alla tummar som går hålla.
Kanske, kanske blir det äntligen nytt Rest Center!

Sista veckorna har vi haft intensiva samtal med WSG-ledningen om framtiden och om och hur vi ska fortsätta tillsammans.

Vi kan inte sticka under stol med att vi inte alltid är lätt att ha att göra med. Det kommer nya ideér hela tiden och drivkraften att hjälpa människor på gatan är så stark att allt annat för det mesta får stå tillbaka.

Alla andra som jobbar i WSG har samma drivkraft men hittar ofta andra tillvägagångssätt än vad vi gör.

Gizachew, som är huvudledaren, har dock väldigt högt i tak och tack vare många samtal och öppna kort har vi tagit ett gemensamt beslut att satsa 100% tillsammans mot framtiden och mot att hjälpa ännu fler.

Vi tror på enhet i alla lägen, vi tror på att vi kommer mycket längre tillsammans än på var sitt håll.

Det frigör mycket kraft att välja att inte gå ifrån varandra, att välja att lyssna och försöka förstå, att kliva in i det som inte alltid är enkelt men som kan bli hur stort som helst.